I våras så skulle vi hålla ett hyllningstal i Svenska C. Så jag höll ett begravningstal för min bror Jesper. Vilket jag tänkte dela med mig av(bättre sent än aldrig):


Jesper, jag vet att du finns kvar hos oss
Jag litar på att du ska skydda mig genom livet
När jag var liten kändes du alltid som en beskyddare
Om någon var dum i skolan, ja, då var det dig jag hotade med

Och dina kramar
Dina bamsekramar som du alltid skulle ha
De ska jag aldrig glömma
Jag tror inte ens att de går att glömma
Din björnfamn

Ibland kan jag nästan tycka lite synd om dig
De gånger jag skulle visa upp allt jag hade lärt mig
Som när jag precis hade lärt mig att göra fart på gungan alldeles själv
Du satt i lekrummet med Maja och där kom jag in och skulle visa hur duktig jag var

Eller den gången jag och min bästa vän gömde oss och ropade och ropade efter dig
Men det var inte så kul, för du hittade liksom oss direkt
Vilket i och för sig inte var så konstigt när vi inte kunde sluta fnittra

Och jag glömmer aldrig den gången då vi hade fullt av gäster och du brister ut att du hade hört att jag hade frågat chans på Kim
Saken blev ju inte lättare när Kim till och med hade sagt nej
Men inte nog med det så påpekar du att jag skulle kunna hjälpa vägverket genom att ställa upp som rödlyse
Jag minns verkligen hur mycket jag skämdes
Men jag är ändå så glad att du skämde ut mig för alla den gången
För det är väl ändå typiskt syskon, antar jag

Men det har inte alltid varit en dans på rosor
Speciellt inte för dig
Så därför, därför vet jag att du har det bättre nu
Det känns bra, jag känner mig trygg när jag vet att du är trygg
Att du äntligen kan vara fri

Jag är glad att jag fick dela många fina stunder med dig
De är ovärderliga
Och när vi ses
För det vet jag att vi gör
Då ska vi ta igen all tid vi har missat
För varje grej som händer i mitt liv så tänker jag
Tänk om jag kunde få berätta eller visa det här för dig
Så jag vet att vi har en del att ta igen när vi ses och jag har en del människor att presentera för dig

Men till dess så ska jag leva för oss båda
Jag hoppas att folk kan minnas mig lika fint som vi minns dig
För enligt mig är du bland det sköraste och finaste som funnits på denna jord
Och det är förståeligt att något högre ville ha dig vid sin sida.